I tisdags fick jag definitivt lite rosa på pappret, och sedan lite brunt under några timmar efter det. Jag var för trött av hormoner och förkylning för att stressa upp mig på riktigt, men självklart gick pulsen upp. Vi hade haft sex dagen innan och jag vet att man kan blöda lite efter det. Men jag tycker inte att det borde kommit färskt blod (rosa) så långt efteråt...
Jag visste att onsdagen och torsdagen skulle vara hemskt intensiva på jobbet, så det fanns inte en chans att jag skulle kunna hinna med ett sjukhusbesök då. Och även om jag skulle kunna hitta en stund att klämma in en undersökning på skulle jag inte kunnat hantera ett negativt besked just då. Onsdagen och torsdagen på jobbet var så pass viktiga att det inte var möjligt. Så alternativet skulle vara att jag ringde idag, fredag, och försökte få en tid. Jag kunde inte bestämma mig riktigt för om jag ville kolla upp det eller inte eftersom det är så tidigt i graviditeten ändå.
Efter mycket funderande googlade jag lite på vad man skulle kunna se i v. 5+4 som jag är på idag. Inte mycket... och det är så på gränsen att man kan se hjärtslag att jag bestämde mig för att det bara skulle vara mer stressande om de inte såg något. Jag har ändå ett planerat VUL om 2,5 vecka, så jag kan vänta. För även om det skulle se bra ut nu är det ju inte säkert att det gör det en minut efter undersökningen. Jag har lärt mig att vad som helst kan hända när som helst.
Jag försöker att ta det lugnt och inte tänka för mycket på att jag är gravid. Jag försöker istället resonera som att jag kanske är det, eller förhoppningsvis. Det är så långt kvar och så mycket kan gå fel, eller redan ha gått fel, så jag måste försöka slappna av. Att jag fick lite rosa kan vara hur normalt som helst. Det kan också vara ett tecken på att något är fel. Men att inte få en blödning behöver inte heller betyda att allt är rätt, så hur man än vrider och vänder på det kan man aldrig veta.
Så det är lika bra att släppa det så länge och hoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar